Barndomstrauma, trauma.
Hur påverkar det oss?
Den längsta relationen vi har i livet är den med våra föräldrar. Det är i den vi växte upp och formades. Med oss fick vi inte bara anknytning, värderingar och olika färdigheter utan även sår. Större eller mindre sår även kallat trauma. Trauma kan låta hemskt och vi kanske upplevde att vi hade en bra uppväxt. Det behöver inte innebära stora händelser för att det ska bli ett trauma, utan även något som inte hände. Kanske hade vi ett behov under en period som inte kunde tillgodoses av en oförmögen förälder. Dessa sår och präglingar påverkar oss i vårt vuxna liv. Präglingar är hur vi är och hur vi tycker och tänker. Sår däremot, trauma, från barndomen kan ta sig uttryck på olika sätt. En trauma respons som inte blivit lyckad håller individen kvar i responsen via nervsystemet. Trauma har en fysiologisk bas i nervsystemet. Det kan ta sig uttryck i olika sätt att ”fly” via överkonsumtion av det mesta vi tar oss för, allt från alkohol, träning, stress, arbete till att läsa en bok. Skillnaden mellan ett normalt beteende och en flykt är frekvensen. Ibland kanske vi byter sak och sen till nästa. Motorn i det är ofta en rastlöshet och oro utan källa. Vi blir fri den när vi fokuserar på något vi gör till 100 procent. En inre stress, alltid är där mer eller mindre. Vi verkar aldrig finna den ro som andra har, eller är nöjda där vi är. Vi söker ofta i nästa och nästa av allting. Det kan också hindra oss från att knyta an till andra på ett naturligt sätt. Vi har svårt för nära relationer. Fysiologiskt är våra kortisol och adrenalin nivåer höga (stresshormoner), tillsammans med vårt levnadssätt gör det oss på sikt till patienter på hjärt och kärlmottagningarna i högre frekvens än andra. Det kan med åren även leda till psykosomatiska symtom som värk, tarm problem etc. Vi kan gå till flera olika läkare men ingen hittar nått fel.
Varför läka?
När vi börjar läka det som varit, responsen släppt sitt grepp om oss kommer det inte att påverka oss på det sättet det gör i vardagen. Plötsligt finns en frid och ro att tillgå. Den finns här och nu och inget som kommer av att vi först måste göra något. Nuet blir tillräckligt som det är, där vi är och som vi är. Vi kan äntligen börja njuta av livet och nuet. Rastlösheten, oron samt känslan att nått saknas, att det inte är riktigt okej, finns inte kvar. Istället har frid och ro tagit den platsen.
Vi kan umgås utan att känna att vi är ”på väg”. Vi kan njuta av promenader och av att göra ingenting. Nöjd och belåten är ett mer naturligt tillstånd och vi har investerat i ett längre liv genom att våra kortisol och adrenalin nivåer har återgått till det normala.
Man beräknar att cirka 70 procent av den psykiska ohälsan, inklusive missbruk och kriminalitet, har ett barndomstrauma som källa. Sättet vi hanterar det i vårt vuxna liv är också det som ger ohälsan. Använder vi stress får vi ett utmattningssyndrom som diagnos. Använder vi alkohol får vi ett beroende, för vi överkonsumerar ett beroende framkallande ämne osv.
Svår trauma ger även andra symtom men bör först behandlas i terapi att läkning sedan är möjlig. Att läka ett barndomstrauma/trauma går inte endast via terapi. Genom sin fysiologiska bas måste individen arbeta med nervsystemet via exempelvis trauma anpassad yoga (TAY).